Ett team utan gränser!

Äntligen är det officiellt! Vadå, undrar ni? Team Utan Gränser såklart!

Idag minns jag inte exakt hur idéen föddes, men erinrar mig om att jag och Johan för några månader sedan började prata lite löst om att det vore kul att cykla något lopp till förmån för nån välgörenhetsorganisation, och vips så är det verklighet. Vi ska alltså, tillsammans med i dagsläget 40 trevliga cyklister, cykla Vätternrundan 2015 till förmån för fantastiska Läkare Utan Gränser.

Vi kommer ge företag, eller för den delen privatpersoner med god ekonomi, möjlighet att synas på våra sjukt snygga ställ (courtesy of Kalas/Original Teamwear) om man bara skänker en ansenlig summa pengar till vår insamling. Vi ska alltså inte själva göra några pengar på det här, utan varje deltagare står för anmälnings- och kringkostnader, medan allt insamlat kapital går direkt till Läkare Utan Gränser via insamlingstjänsten Better Now.

Tanken är att vi ska ta oss runt helskinnade och i intakt grupp på under 11 timmar, ett mål som sattes för att det är genomförbart för de flesta cykelmotionärer. Vi har ett antal personer i gruppen som redan kört Vättern på 10, 9 eller 8 timmar, men alla får svälja sin stolthet och hålla jämn och lugn fart. Egentligen är vi väl en SUB 10 GT-klunga, eftersom planen är att snitta 30 km/h när vi väl rullar, men ha lite mer tid åt depåer och punkor än vad som annars gäller i en SUB-satsning. Kort och gott en njutbar kajk runt pölen!

I skrivande stund har vi strax under 20 lediga platser kvar i vår startgrupp (som startar 03:22). Är du intresserad av att hänga med är du varmt välkommen att höra av dig. Det är ju för ett gott syfte!

Så här snygga var vi för övrigt när vi var ute på en fostrande första höstrunda tillsammans i morse. Eller tja, 7 av oss iallafall:

Annonser

ÄNTLIGEN

…är tiden med (jättetrevliga) 40-årsfester över, lagom till att vintern kommit. Har fått skarva rejält med träning, blogg och tilltänkt cx-debut de senaste veckorna för att kunna hinna med alla tillställningar som varit på schemat. Utöver det har jag även försummat barnen samt gett levern en riktig käftsmäll med massa god mat och ännu mer gott vin. Skärpning!

Lite cykel har det dock blivit. Vi har fått ihop ett litet cyclocross-gäng i Hofvet, som kört nån sorts semidistans på torsdagkvällarna. Knappast grenspecifikt, men mycket trevligt grus och dito samtal i mörkret.

Fick till en liten mountainbike-sväng med Robert härom kvällen också, där fokus låg mindre på själva cyklingen och mer på att bryta mot regel 95:

So sue me

Vad pappa gör om dagarna

Yngsta dottern hade fått som uppgift i skolan att rita och beskriva vad mamma och pappa sysslade med på fritiden. Till en början kändes det mindre smickrande att jag avbildades som liggandes i TV-soffan, men efter att ha insett vad det faktiskt är jag tittar på blev allt lite bättre:

Att mamman tydligen tyckte bäst om att tvätta ska för övrigt inte läsas som att vi har en taskig jämställdhetspolitik här hemma.

Zzzzzzzzzzzzzz

Nej, jag har inte gått i träda. Jag är bara upptagen med att jobba, laga mat, lämna barn, hämta barn och att få livet att gå ihop. Och cykla förstås. Ibland.